söndag 23 februari 2014

Bemötandet är kanske det allra viktigaste...

Jag dansar balett igen efter 35 års uppehåll men under den tiden då jag arbetade som arbetsterapeut och startade eget företag Hälsa & Harmoni med inriktning på massage och medicinsk qigong, tränade jag från och till pilates och yoga. Det är bra träningsformer de också och stärker kanske främst rygg, mage och balans. Som i baletten tränar man efter egen förmåga, lättare eller mycket avancerat.
I balettklasserna tillkommer också den underbara musiken utförd av fantastiska pianister som lyfter rörelserna och stegen så det blir lättare att dansa och blir balett av det vi gör.
Balett handlar om att uttrycka något med hela kroppen och ansiktet, utföra rörelser med kraft och styrka, balans och energi fast det skall se lätt och vackert ut och det är ohyggligt svårt. Man behöver vara stark och vig, ha god balans, vara uthållig och visa att man äger "scenen" det vill säga vara stolt i kroppen och uttrycket.
Jag njuter av att igen efter så lång tid få känna på denna dansform som jag hade glömt var så underbar. Men när jag står där vid stången kommer känslan tillbaka i kroppen och minnet av att dansa. Dåtid och nutid blandar ihop sig, minnen vaknar till liv och upplevelser känns åter i kroppen och blandar sig i en härlig kompott. Baletten får mig att känna mig levande och kraftfull och det är viktigt när man börjar bli äldre som jag. I vår grupp är det yngre och äldre, kvinnor och män som dansar. Det är tidigare professionella dansare och nybörjare i en blandad grupp vilket fungerar fint eftersom man tränar efter egen förmåga och möjlighet. Jag gillar att anstränga mig och kämpa och baletten är den allra bästa träningsformen för mig. Balansen, styrkan och hjärnan tränas mer och mer för varje träningstillfälle. Det är väldigt bra och nyttigt att träna minnet och det är det svåraste, att minnas kombinationerna - stegen och armrörelserna. När balettmästaren visar en kombination gäller det att minnas hur denna började och det var väldigt svårt i början. Nu går det bättre och eftersom det är "högt i tak" i balettsalen, gör det inget om man gör fel eller inte kommer ihåg hela kombinationen. Vi kan fråga och han visar igen och kommenterar gärna och intresserat. Eller så visar dottern. De jobbar tillsammans, vilket är väldigt trevligt, att far och dotter undervisar i dans tillsammans. Stämningen är härlig och glädjen smittar. Vi är en fin grupp och bemötandet är suveränt.


Bemötandet som är så viktigt för motivationen och viljan, att fortsätta, gå vidare, känna sig välkommen, mottagen, delaktig, sedd och hörd, bekräftad... ja vad det än gäller.

När jag jobbade på Älvsjö Vårdcentral som arbetsterapeut i början av -80 talet fick jag frågan av min dåvarande chef - hon frågade mig under ett utvecklingssamtal vad som var viktigast i mitt arbete och jag svarade bemötandet. Men hon hade inte alls tänkt sig det svaret så jag hade svarat fel. Hon hade tänkt på nybesök eftersom det genererade pengar. Det var alltså nybesök som var det allra viktigaste på VC inte hur vi bemötte patienterna.
Man kan tänka på vad som helst egentligen där människor eller djur också för den delen ingår. Om bemötandet inte är gott, om man inte når fram med sitt budskap, om man inte kan få människor engagerade och intresserade, om man inte skapar trivsel, är vänlig, tillgänglig, delaktig, välvillig med mera, vad åstadkommer man då?







tisdag 28 januari 2014

Hur använder vi vår tid?

Hur använder vi vår tid? Hur prioriterar vi i vår vardag. Jag förundras över att Iphonen fått så stor plats och makt i våra liv. Överallt ser man människor som stirrar in i denna manick utan att verka bry sig om eller veta vad som händer omkring dem. De ser inte hur de går eftersom de kollar in i mobilen. Jag får väja så vi inte krockar. Kvinnan som kom gående emot mig hörde inte hur bilen kom bakom henne och hur den tutade där hon gick över gatan. Han behövde sakta in betydligt för att inte köra på henne och hon märkte ingenting. Många befinner sig i sin egen värld. Håller vi på att glömma bort varandra? Vi ser inte grannen som behöver hjälp med matkassen. Vi ser inte våra barn (många gånger sitter de också bortvända från den som kör) som pockar på uppmärksamhet, vi hör inte dottern som vädjar om att bli sedd och hörd, ser inte sonens försök att bli bekräftad. Vi bryr oss inte om våra medmänniskor på tunnelbanan, ser inte blicken som söker svar på frågan. Vi möts inte ens hemma i samtal.Vad har hänt? Varför skyddar vi oss från varandra? Varför vill vi inte interagera i det verkliga livet? Mobilen har blivit som en slags sköld.

Vi missar så mycket av medmänskliga möten, ser inte leendet, den varma blicken, den utsträckta handen. Missar att det finns något att ta hand om, någon som behöver vår omsorg, någon att bemöda sig om, någon annan än jag själv.

Har vi verkligen så mycket tid att vi kan slösa bort den på en mackapär istället för att vara med varandra, familjen, närvarande i stunden, i nuet, i samtalet. Varför tillåter vi oss styras och härskas av en apparat? Vart är vi på väg när vi inte förstår och ser hur mobilen och datorn tagit över vår vardag. Har vi en aning om hur mycket tid vi lägger ner på att titta efter om någon like:at oss idag, om någon svarat på vårt inlägg. Måste vi läsa våra mail just nu istället för att vänta. Måste vi se efter om någon uppmärksammat vår förfrågan under tiden vi går med barnen till dagis. Varför kan vi inte vänta med att tala med en vän när vi rastar vår allra bästa vän som också behöver vår uppmärksamhet.
Vi har tydligen glömt hur viktiga vi är för vår familj, våra vänner, husdjur, grannar och medmänniskor.

Nej, det är dags att reflektera över hur vi använder vår tid. Vad vi lägger tiden på. Vad vi prioriterar i våra liv och vår vardag. Det är nu vi har möjlighet att ändra på det som inte känns bra och rätt för oss, barnen och familjen, vänner och nära. Nu och inte sen.

onsdag 15 januari 2014

Ett nytt år, nya möjligheter!

Ett nytt år, nya möjligheter!                                                                     Framåt, framåt!






Har inte skrivit på rätt länge nu beroende på juluppehåll, ny dator och funktioner som jag behövde lära mig och vänja mig vid och jag har börjat sticka och dansa balett, vilket tagit mycket av min tid. Alltså nya möjligheter som berikar mitt liv. Baletten är något jag längtat efter i många år och så av en slump?, eller så var det meningen, som med mycket vi tror är en slump, så kom jag i kontakt med baletten jag tänkt och fantiserat om och började dansa igen efter 35 år. Balett för seniorer :) Visste inte att det fanns. Det går knappt att beskriva... så härligt är det. Bra för kroppen och själen, balansen, musklerna, lederna och hjärnan. Det är nog hjärnan och balansen som är mest eftersatt. Jag behöver träna upp mig och minnas kombinationer, träna upp balans och muskulatur. Och så underbart det är att dansa till klavierspelet, det vackra och träffa nya vänner.

Och stickningen... jag inte trodde jag skulle tycka om, det är ju så roligt! Framför allt beror det säkert på att det är Shantis ull jag stickar i. Men det är också som meditation. Jag har sparat ullen jag får när jag borstar och kammar honom sen han var valp och jag har många härvor att göra nystan av. Nu har jag stickat klart en mössa och ska fortsätta med vantar. Mössan blev så fin och är härligt varm och skön. Premiär på kvällspromenaden i kväll.
Det här året 2014 kommer bli ett intressant år, tror jag. Ett år att skapa goda relationer och nya kontakter. Ett händelserikt år. Ett år där jag tar extra tid för barn och barnbarn. Tar tid till dem som vill ta del av min tid och mina tankar, erbjudanden, sammankomster och möten.

Jag kommer fortsätta skapa tid till Shantis och min gemensamma utveckling i form av kurser, informationskvällar och sammankomster med andra hundar och hundägare. Vi kommer fortsätta var ute i naturen på långpromenader och äventyr. Ett spännande år.

måndag 16 december 2013

Slappna av...visualisera...meditera...affirmera


  Så skapar du balans i ditt liv, hälsa och välbefinnande, ökar endorfinerna
 
  - kroppseget morfin och frisätter oxytocin - lugn och ro hormon

 

 
Kropp och själ

 
Ligg i sängen på rygg och rikta uppmärksamheten mot kroppen. Lägg händerna mjukt på nedre delen av magen och låt värmen från dina händer sprida sig i kroppen. Andas in djupt... och långsamt ... ut … långsamt in ... och ut ... och håll andan mellan in och utandningen ett par sekunder.

Ligg en stund och tillåt dig att med tacksamhet och tillgivenhet tänka på din kropp.

Platser och människor

 
Tänk på en plats eller en person du tycker om. Hur känns det när du tänker på platsen, honom eller henne.

Vad tycker du om att göra? Vandra i naturen... ligga och dra dig i sängen på morgonen... måla, dansa, sjunga, skapa och uttrycka dig… ? Vad får dig att må bra? Dofter, smaker, färger, ljud, bilder…

Lyssna till det andliga inom dig. Lyssna till din inre röst, känslor, förnimmelser. Tag hand om dig.

 
Ditt inre leende

 
Rikta tankarna på någon eller något du älskar. Upplev glädjen, slappna av och känn hur ansiktsmusklerna blir utslätade och mjuka, hur kroppen blir tung. Tillåt känslan av glädje och välbefinnande ta plats och etablera sig inom dig. Känn ett inre leende spridas och njut av dina upplevelser.

 
Vila

 
Ta några lugna djupa andetag ända ner i bukens nedre del.
Tillåt dig att sjunka in i känslan av att vara ett vilande, sovande litet barn. Njut!
Känn hur varm och läkande energi sprider sig genom din kropp. Ta hand om ditt inre lilla barn.

Vårda barnet ömt.

 
När du balanserar dig som nu kommer du att bli vital och fylld av energi och livsglädje.




                   Endorfinernas grundegenskaper

 

·         Skapar fysiskt välbehag och hejdar smärta. Kroppen kan producera endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.

·         Främjar läkning av skadade och sjuka vävnader.

·         Stimulerar immunförsvaret.

·         Skapar eufori och lyckokänslor vilka kan upplevas som en djup andlig förbindelse med naturen och universum.


 


Buddhism
 






Buddha förklarade att lycka är ett sinnestillstånd. För att vara lycklig måste vi lära oss att förändra vårt sinne. Genom meditation kan vi lära oss att kontrollera våra negativa tankar, som till exempel ilska och utveckla positiva känslor exempelvis kärlek och medkänsla. Genom denna träning kan vi uppleva varaktig ro och lycka. Sedan Buddhas tid har miljontals människor följt den andliga vägen som han undervisade, och det buddhistiska livssättet är precis lika relevant för oss idag, som det var för människorna i Indien för 2500 år sedan.
Meditationens fördelar
Om vi tränar vårt sinne att bli rofyllt har vi lättare att känna ro och inre harmoni, även i svåra situationer. Men om vårt sinne inte är rofyllt i de mest behagliga yttre omständigheter så kommer vi inte att känna oss till freds. Därför är det viktigt att vi tränar vårt sinne i meditation.

När vi mediterar, och turbulensen av distraherande tankar lägger sig, blir vårt sinne stilla, och det uppstår helt naturligt en djup lycka och förnöjsamhet inom oss. Denna känsla av förnöjsamhet och välmående hjälper oss att handskas med stressen och svårigheterna i vårt dagliga liv.
Mycket av den stress och de spänningar vi vanligtvis upplever kommer från sinnet/våra tankar, och många av de problem som vi upplever, t.ex. dålig hälsa är orsakade och förvärrade av stressen. Genom att meditera för en kort stund varje dag kommer vi att kunna reducera stressen vi känner, och många av våra vanliga problem kan försvinna. Vi har lättare att uppleva lugn och ro i sinnet och svåra situationer kommer att kännas lättare att hantera. Helt naturligt kommer vi att ha en känsla av värme och öppenhet gentemot andra, och alla våra relationer kommer gradvis att förbättras.
 
 
Affirmationer är positiva tankar som används för att förändra en föreställning som inte hjälper oss och skapa betydelsefulla förändringar i vårt liv. Skrivs ner många gånger efter varandra, ofta i jagform följt av sitt eget namn.
Exempelvis:  Jag, Ulla är en begåvad person. Jag, Ulla är en begåvad person. osv...






Affirmationer skrivs som om de redan existerar. Visualisera att målet är uppnått.



 
Några exempel

Jag,... är en god och trygg person.
Livet är rikt och ger mig det jag behöver.
Människor älskar mig och stödjer mig.
Jag,... är fylld av glädje och harmoni.
Jag,... är en viktig och värdefull person.
Jag,... har självförtroende.
Jag,... är älskad.
Jag,... är frisk och framgångsrik.
Jag,... vibrerar av hälsa och livskraft.
Jag,... är vacker och värdefull.
Jag,... är lugn och förmedlar värme och trygghet.
Jag,... har mycket att ge andra.
Jag,... uttrycker mig bra.
Jag,... har allt jag behöver.
Jag,... är stark och levande.
Jag,... älskar livet.
Alla vill mitt bästa.
Jag,... ger mig allt jag behöver.
Ju mer jag gläds åt livet desto bättre blir det.
Jag,... är trygg i alla situationer.
Jag,... välkomnar morgonen och gläds hela dagen.
Jag,... välkomnar kvällen och sover lugnt och tryggt hela natten.
Jag,... är fullkomligt harmonisk och lugn.
Jag,... älskar mig själv och min kropp.
Jag,... är frisk och lycklig.
Jag,... är full av kärlek och harmoni.
Jag,... njuter och lever fullt ut.
Jag,... sprider glädje och kärlek och får detsamma tillbaka.
Jag,... lyssnar till min inre röst, mitt jag som alltid visar mig den rätta vägen.
Jag,... är kraftfull och rik.
Jag,... är tydlig, säker och trygg.
Jag,... älskar min kropp och hela mig själv



.





 



 


torsdag 28 november 2013

Nytt ljus

Ett mycket positivt gensvar från politikerna fick vi på hundvännernas förslag om att bevara området vid Kristinebergs T-bana under Tranebergsbron för hundar att vistas okopplade samt en agilityplats med redskap för lek och träning tillsammans med matte eller husse och ett hundcafé. Det kommer generera gladare, nöjdare och mer hälsosamma hundar och hundägare och ge god reklam till Kristineberg och Fredhällsområdet. Hundars betydelse för människan och vårt samhälle, dess förmågor och egenskaper behöver uppvärderas betydligt och vi bör visa att vi kan verka för goda miljöer både för människan och vår bästa vän hunden. Vi ska inte glömma alla de hundar som gör goda samhällsnyttiga tjänster inom polisen, räddningsväsendet, tullen, sjukvården, åldringsvården, hundar som hjälper handikappade personer både barn och vuxna på olika sätt med mera och bidrar till en större livskvalitet och ökad lust att finnas till. Hundar förhindrar depression, ensamhet och isolering, minskar på smärta och medicinering och bidrar till glädje och gemenskap. Ges förutsättningar för att hundar och människor trivs och kan vara aktiva får vi också goda friska glada individer. Vi bjöds på performance med upplyst dans och rörelser samt en fantastisk morotssoppa. Det var glädje och gemenskap och trevligt värre. En mycket bra start på ett projekt som förhoppningsvis genererar ännu mer glädje, gemenskap och harmoni.























onsdag 20 november 2013

Hunddemonstration den 27 november kl 17- 19




                            Hunddemonstration den 27/11


Hundar och hundvänner ...... se hit !!!   var med och demonstrera för en stor hundrastgård med agilityredskap och hundcafe´under Tranebergsbron vid T-bana Kristineberg där det nu är tillåtet att låta hundar vara fria. Kom och visa din solidaritet med projektet och lämna fler ideér till politikerna. Ju fler som samlas desto bättre :) Demonstrationen är onsdagen den 27 november kl 17 - 19

Väl mött!! Monica och Shanti

söndag 10 november 2013

Oneness - enhet och gemenskap

Igår var jag på en Onenesskonferens tillsammans med ca 1000 personer. Deekshagivare och icke deekshagivare, äldre och yngre personer. Det gemensamma för oss är oneness, det vill säga att verka för enhet och samhörighet mellan människor, i stället för separation, egocentriciet och splittring. Onenessrörelsen leds av Bhagavan och hans fru Amma vilka har sitt säte i Indien Golden City. Jag har tidigare skrivit lite om detta i min blogg.
Konferensen pågick hela dagen, musik och sång blandades med meditationer och föredrag om människans mentala utveckling och tiden enligt mayafolket. Vi fick veta att vi nu är inne i en tid av medvetande som ibland kallas för den gyllene tidsåldern. Det är också detta som Bhagavan talar om. Att det sker ett medvetande skifte och att vi människor inbegrips i detta skifte. Det betyder att vi i högre utsträckning kommer införlivas med det andliga, det som dominerade för många tusentals år sedan innan sinnet var utvecklat hos människan och människor levde i en andlig verklighet. Detta illustreras också i grottmålningar gjorda vid den tiden. Målingarna var ostrukturerade och oorganiserade till skillnad från vår verklighet. Förändringen kom med de strukturerade matematiskt uträknade och utformade pyramiderna. Även egyptiska målningar är gjorda med struktur och ordning. Människan hade nu, till skillnad från tidigare ett sinne och kunde alltså räkna, skriva, organisera och strukturera. Men det är inte endast med sinnet vi människor fungerar och om sinnet tillåts dominera kan vi uppleva att något saknas.
I dagens nu pågår ett återuppväckande av denna, för många tusentals år sedan, andliga värld och vi har möjlighet att återta den andliga delen av vårt väsen. Vi har en möjlighet att ta del av den växande andliga energin.
Det vore ju inte så dumt om det stämde; att vi nu kan ta del av en mer andlig energi och kraft från universum. Det verkar närmast som om det sker utan vår aktiva medverkan och oavsett vad vi har för inställning till fenomenet. Kanske är denna andliga kraft och energi vår rädding inför en förestående katastrofal framtid. För vad har vi att vinna på att fortsätta som vi gör med miljöförstöring, naturkatastrofer, egocentricitet, hot och våld, manipulation, övergrepp med mera, med mera och allt annat som har med ekonomiska värden och vinningar att göra. Alternativet, att leva med en högre grad av andlighet, uppleva enhet och gemenskap, samverka och skapa fred och frid, är för mig mycket mer lockande.
Jag tror att vi människor besitter väldigt mycket kraft och energi inom oss och har möljighet och förmåga att uttrycka denna kraft om vi kan lita på att den finns där. Om vi bara förstår att vi har utvecklingspotensial, förmågor och möjlighet till expansion och förändring. Vi kan skapa en bättre värld tillsammans om vi lyssnar, samverkar, stödjer och stöttar varandra och ser möjligheterna. Vi behöver varken gudar, gurus eller andra väsen som talar om för oss vad vi ska göra och att vi kan men vi behöver stilla oss och lyssna inåt på oss själva. Lyssna på vår inre röst, vår inre guidning som ger oss upplysning om vad vi behöver och mår bra med. Vi behöver egen tid, lugn och ro, ta tillvara naturens läkande krafter, se varandra, ta hand om den gemenskap och samhörighet vi kan uppnår genom att samverka för en hållbar framtid, visa välvilja och tro på att vi kan.