Hur använder vi vår tid? Hur prioriterar vi i vår vardag. Jag förundras över att Iphonen fått så stor plats och makt i våra liv. Överallt ser man människor som stirrar in i denna manick utan att verka bry sig om eller veta vad som händer omkring dem. De ser inte hur de går eftersom de kollar in i mobilen. Jag får väja så vi inte krockar. Kvinnan som kom gående emot mig hörde inte hur bilen kom bakom henne och hur den tutade där hon gick över gatan. Han behövde sakta in betydligt för att inte köra på henne och hon märkte ingenting. Många befinner sig i sin egen värld. Håller vi på att glömma bort varandra? Vi ser inte grannen som behöver hjälp med matkassen. Vi ser inte våra barn (många gånger sitter de också bortvända från den som kör) som pockar på uppmärksamhet, vi hör inte dottern som vädjar om att bli sedd och hörd, ser inte sonens försök att bli bekräftad. Vi bryr oss inte om våra medmänniskor på tunnelbanan, ser inte blicken som söker svar på frågan. Vi möts inte ens hemma i samtal.Vad har hänt? Varför skyddar vi oss från varandra? Varför vill vi inte interagera i det verkliga livet? Mobilen har blivit som en slags sköld.Vi missar så mycket av medmänskliga möten, ser inte leendet, den varma blicken, den utsträckta handen. Missar att det finns något att ta hand om, någon som behöver vår omsorg, någon att bemöda sig om, någon annan än jag själv.
Har vi verkligen så mycket tid att vi kan slösa bort den på en mackapär istället för att vara med varandra, familjen, närvarande i stunden, i nuet, i samtalet. Varför tillåter vi oss styras och härskas av en apparat? Vart är vi på väg när vi inte förstår och ser hur mobilen och datorn tagit över vår vardag. Har vi en aning om hur mycket tid vi lägger ner på att titta efter om någon like:at oss idag, om någon svarat på vårt inlägg. Måste vi läsa våra mail just nu istället för att vänta. Måste vi se efter om någon uppmärksammat vår förfrågan under tiden vi går med barnen till dagis. Varför kan vi inte vänta med att tala med en vän när vi rastar vår allra bästa vän som också behöver vår uppmärksamhet.
Vi har tydligen glömt hur viktiga vi är för vår familj, våra vänner, husdjur, grannar och medmänniskor.
Nej, det är dags att reflektera över hur vi använder vår tid. Vad vi lägger tiden på. Vad vi prioriterar i våra liv och vår vardag. Det är nu vi har möjlighet att ändra på det som inte känns bra och rätt för oss, barnen och familjen, vänner och nära. Nu och inte sen.
