Slappna av...visualisera...meditera...affirmera

  Så skapar du balans i ditt liv, hälsa och välbefinnande, ökar endorfinerna

 

  - kroppseget morfin och frisätter oxytocin - lugn och ro hormon

 

 

Kropp och själ

 

Ligg i sängen på rygg och rikta uppmärksamheten mot kroppen. Lägg händerna mjukt på nedre delen av magen och låt värmen från dina händer sprida sig i kroppen. Andas in djupt... och långsamt ... ut … långsamt in ... och ut ... och håll andan mellan in och utandningen ett par sekunder.

Ligg en stund och tillåt dig att med tacksamhet och tillgivenhet tänka på din kropp.

Platser och människor

 

Tänk på en plats eller en person du tycker om. Hur känns det när du tänker på platsen, honom eller henne.

Vad tycker du om att göra? Vandra i naturen... ligga och dra dig i sängen på morgonen... måla, dansa, sjunga, skapa och uttrycka dig… ? Vad får dig att må bra? Dofter, smaker, färger, ljud, bilder…

Lyssna till det andliga inom dig. Lyssna till din inre röst, känslor, förnimmelser. Tag hand om dig.

 

Ditt inre leende

 

Rikta tankarna på någon eller något du älskar. Upplev glädjen, slappna av och känn hur ansiktsmusklerna blir utslätade och mjuka, hur kroppen blir tung. Tillåt känslan av glädje och välbefinnande ta plats och etablera sig inom dig. Känn ett inre leende spridas och njut av dina upplevelser.

 

Vila

 

Ta några lugna djupa andetag ända ner i bukens nedre del.
Tillåt dig att sjunka in i känslan av att vara ett vilande, sovande litet barn. Njut!
Känn hur varm och läkande energi sprider sig genom din kropp. Ta hand om ditt inre lilla barn.
Vårda barnet ömt.

 

När du balanserar dig som nu kommer du att bli vital och fylld av energi och livsglädje.

                   Endorfinernas grundegenskaper

 

·         Skapar fysiskt välbehag och hejdar smärta. Kroppen kan producera endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.

·         Främjar läkning av skadade och sjuka vävnader.

·         Stimulerar immunförsvaret.

·         Skapar eufori och lyckokänslor vilka kan upplevas som en djup andlig förbindelse med naturen och universum.

 

Buddhism

 

Buddha förklarade att lycka är ett sinnestillstånd. För att vara lycklig måste vi lära oss att förändra vårt sinne. Genom meditation kan vi lära oss att kontrollera våra negativa tankar, som till exempel ilska och utveckla positiva känslor exempelvis kärlek och medkänsla. Genom denna träning kan vi uppleva varaktig ro och lycka. Sedan Buddhas tid har miljontals människor följt den andliga vägen som han undervisade, och det buddhistiska livssättet är precis lika relevant för oss idag, som det var för människorna i Indien för 2500 år sedan.

Meditationens fördelar

Om vi tränar vårt sinne att bli rofyllt har vi lättare att känna ro och inre harmoni, även i svåra situationer. Men om vårt sinne inte är rofyllt i de mest behagliga yttre omständigheter så kommer vi inte att känna oss till freds. Därför är det viktigt att vi tränar vårt sinne i meditation.

När vi mediterar, och turbulensen av distraherande tankar lägger sig, blir vårt sinne stilla, och det uppstår helt naturligt en djup lycka och förnöjsamhet inom oss. Denna känsla av förnöjsamhet och välmående hjälper oss att handskas med stressen och svårigheterna i vårt dagliga liv.

Mycket av den stress och de spänningar vi vanligtvis upplever kommer från sinnet/våra tankar, och många av de problem som vi upplever, t.ex. dålig hälsa är orsakade och förvärrade av stressen. Genom att meditera för en kort stund varje dag kommer vi att kunna reducera stressen vi känner, och många av våra vanliga problem kan försvinna. Vi har lättare att uppleva lugn och ro i sinnet och svåra situationer kommer att kännas lättare att hantera. Helt naturligt kommer vi att ha en känsla av värme och öppenhet gentemot andra, och alla våra relationer kommer gradvis att förbättras.

 

 

Affirmationer är positiva tankar som används för att förändra en föreställning som inte hjälper oss och skapa betydelsefulla förändringar i vårt liv. Skrivs ner många gånger efter varandra, ofta i jagform följt av sitt eget namn.

Exempelvis:  Jag, Ulla är en begåvad person. Jag, Ulla är en begåvad person. osv...

Affirmationer skrivs som om de redan existerar. Visualisera att målet är uppnått.

 

Några exempel

Jag,... är en god och trygg person.

Livet är rikt och ger mig det jag behöver.

Människor älskar mig och stödjer mig.

Jag,... är fylld av glädje och harmoni.

Jag,... är en viktig och värdefull person.

Jag,... har självförtroende.

Jag,... är älskad.

Jag,... är frisk och framgångsrik.

Jag,... vibrerar av hälsa och livskraft.

Jag,... är vacker och värdefull.

Jag,... är lugn och förmedlar värme och trygghet.

Jag,... har mycket att ge andra.

Jag,... uttrycker mig bra.

Jag,... har allt jag behöver.

Jag,... är stark och levande.

Jag,... älskar livet.

Alla vill mitt bästa.

Jag,... ger mig allt jag behöver.

Ju mer jag gläds åt livet desto bättre blir det.

Jag,... är trygg i alla situationer.

Jag,... välkomnar morgonen och gläds hela dagen.

Jag,... välkomnar kvällen och sover lugnt och tryggt hela natten.

Jag,... är fullkomligt harmonisk och lugn.

Jag,... älskar mig själv och min kropp.

Jag,... är frisk och lycklig.

Jag,... är full av kärlek och harmoni.

Jag,... njuter och lever fullt ut.

Jag,... sprider glädje och kärlek och får detsamma tillbaka.

Jag,... lyssnar till min inre röst, mitt jag som alltid visar mig den rätta vägen.

Jag,... är kraftfull och rik.

Jag,... är tydlig, säker och trygg.

Jag,... älskar min kropp och hela mig själv

.

 

 

Nytt ljus

Ett mycket positivt gensvar från politikerna fick vi på hundvännernas förslag om att bevara området vid Kristinebergs T-bana under Tranebergsbron för hundar att vistas okopplade samt en agilityplats med redskap för lek och träning tillsammans med matte eller husse och ett hundcafé. Det kommer generera gladare, nöjdare och mer hälsosamma hundar och hundägare och ge god reklam till Kristineberg och Fredhällsområdet. Hundars betydelse för människan och vårt samhälle, dess förmågor och egenskaper behöver uppvärderas betydligt och vi bör visa att vi kan verka för goda miljöer både för människan och vår bästa vän hunden. Vi ska inte glömma alla de hundar som gör goda samhällsnyttiga tjänster inom polisen, räddningsväsendet, tullen, sjukvården, åldringsvården, hundar som hjälper handikappade personer både barn och vuxna på olika sätt med mera och bidrar till en större livskvalitet och ökad lust att finnas till. Hundar förhindrar depression, ensamhet och isolering, minskar på smärta och medicinering och bidrar till glädje och gemenskap. Ges förutsättningar för att hundar och människor trivs och kan vara aktiva får vi också goda friska glada individer. Vi bjöds på performance med upplyst dans och rörelser samt en fantastisk morotssoppa. Det var glädje och gemenskap och trevligt värre. En mycket bra start på ett projekt som förhoppningsvis genererar ännu mer glädje, gemenskap och harmoni.

Hunddemonstration den 27 november kl 17- 19

                            Hunddemonstration den 27/11

Hundar och hundvänner ...... se hit !!!   var med och demonstrera för en stor hundrastgård med agilityredskap och hundcafe´under Tranebergsbron vid T-bana Kristineberg där det nu är tillåtet att låta hundar vara fria. Kom och visa din solidaritet med projektet och lämna fler ideér till politikerna. Ju fler som samlas desto bättre :) Demonstrationen är onsdagen den 27 november kl 17 - 19

Väl mött!! Monica och Shanti

Oneness - enhet och gemenskap

Igår var jag på en Onenesskonferens tillsammans med ca 1000 personer. Deekshagivare och icke deekshagivare, äldre och yngre personer. Det gemensamma för oss är oneness, det vill säga att verka för enhet och samhörighet mellan människor, i stället för separation, egocentriciet och splittring. Onenessrörelsen leds av Bhagavan och hans fru Amma vilka har sitt säte i Indien Golden City. Jag har tidigare skrivit lite om detta i min blogg.
Konferensen pågick hela dagen, musik och sång blandades med meditationer och föredrag om människans mentala utveckling och tiden enligt mayafolket. Vi fick veta att vi nu är inne i en tid av medvetande som ibland kallas för den gyllene tidsåldern. Det är också detta som Bhagavan talar om. Att det sker ett medvetande skifte och att vi människor inbegrips i detta skifte. Det betyder att vi i högre utsträckning kommer införlivas med det andliga, det som dominerade för många tusentals år sedan innan sinnet var utvecklat hos människan och människor levde i en andlig verklighet. Detta illustreras också i grottmålningar gjorda vid den tiden. Målingarna var ostrukturerade och oorganiserade till skillnad från vår verklighet. Förändringen kom med de strukturerade matematiskt uträknade och utformade pyramiderna. Även egyptiska målningar är gjorda med struktur och ordning. Människan hade nu, till skillnad från tidigare ett sinne och kunde alltså räkna, skriva, organisera och strukturera. Men det är inte endast med sinnet vi människor fungerar och om sinnet tillåts dominera kan vi uppleva att något saknas.
I dagens nu pågår ett återuppväckande av denna, för många tusentals år sedan, andliga värld och vi har möjlighet att återta den andliga delen av vårt väsen. Vi har en möjlighet att ta del av den växande andliga energin.
Det vore ju inte så dumt om det stämde; att vi nu kan ta del av en mer andlig energi och kraft från universum. Det verkar närmast som om det sker utan vår aktiva medverkan och oavsett vad vi har för inställning till fenomenet. Kanske är denna andliga kraft och energi vår rädding inför en förestående katastrofal framtid. För vad har vi att vinna på att fortsätta som vi gör med miljöförstöring, naturkatastrofer, egocentricitet, hot och våld, manipulation, övergrepp med mera, med mera och allt annat som har med ekonomiska värden och vinningar att göra. Alternativet, att leva med en högre grad av andlighet, uppleva enhet och gemenskap, samverka och skapa fred och frid, är för mig mycket mer lockande.
Jag tror att vi människor besitter väldigt mycket kraft och energi inom oss och har möljighet och förmåga att uttrycka denna kraft om vi kan lita på att den finns där. Om vi bara förstår att vi har utvecklingspotensial, förmågor och möjlighet till expansion och förändring. Vi kan skapa en bättre värld tillsammans om vi lyssnar, samverkar, stödjer och stöttar varandra och ser möjligheterna. Vi behöver varken gudar, gurus eller andra väsen som talar om för oss vad vi ska göra och att vi kan men vi behöver stilla oss och lyssna inåt på oss själva. Lyssna på vår inre röst, vår inre guidning som ger oss upplysning om vad vi behöver och mår bra med. Vi behöver egen tid, lugn och ro, ta tillvara naturens läkande krafter, se varandra, ta hand om den gemenskap och samhörighet vi kan uppnår genom att samverka för en hållbar framtid, visa välvilja och tro på att vi kan.

 

Kärleken behöver tillit

Det är frapperande hur män ser på ärlighet och ansvar i allmänhet och i synnerhet gentemot kvinnor. Jag har träffat få män som inte vildt tänjer på sanningen och ansvaret till sin egen fördel. De kan till en början vara charmerande och trevliga och generöst bjuda på en drink eller middag exempelvis. De vill så mycket och talar så brett. Men när de förstår att jag är seriös, utan att för den skull vara tråkig, för det är jag inte alls men jag skrattar inte åt allt de säger och tror inte rakt av på allt de berättar utan ifrågasätter och vill diskutera, ja då blir de ängsliga och osäkra. Då händer det sen att de inte finns längre. Hör inte av sig helt enkelt, går inte att få tag på heller, vilket säkert är lika bra det men ett nonchalant beteende och busenkelt för dem själva att slippa konfrontationen, vilket går helt i linje med hur de i övrigt uppträder. Ofta är de svikare.
Många män verkar vara så vana vid att ljuga och manipulera att det har blivit vardag för dem och helt naturligt. De är så vana vid att utgå helt och hållet från sig själva och tar för sig av både ting och människor. Det finns inte i sinnet att, om man påbörjar en bekantskap eller relation så tar man också ansvar för hur man sköter denna relation. Man tar på sig ett ansvar för hur man sköter sig själv i förhållande till den andra personen men också ett ansvar för den andra personens välmående. Har man sagt att man ska höra av sig så gör man det. Har man bestämt träff så kommer man eller hör av sig om man får förhinder. Har man lovat något håller man detta eller ger en ärlig förklaring som går att förstå. Man hör av sig och förklarar. Men det verkar som om dessa människor inte bryr sig om det inte gagnar dem för stunden. De bryr sig inte heller om att de förlorar goda individer. Som om det alltid finns andra personer att fånga upp istället. Som om det inte spelar någon roll att de mister en vän eller partner. Som vore vi slit- och slängvaror. Så cyniskt! Så beklämmande sorgligt att inse att de missbrukar människor på samma sätt som de missbrukar varor och tjänster.
Hur kommer det sig att män har så stora problem med att vara ärliga och ta sitt ansvar i dagens samhälle. Låt oss se. Vad har de för förebilder? Hur gör män med samhälleliga ansvarsuppgifter och roller, de män som det är tänkt att vi skall lita på, de som har makten och skall företräda oss andra? De som är satta att representera oss. Hur uppträder män i media och i kulturen, i filmer med mera? Jo, det kan vi se och läsa i tidningarna, om hur de letar fördelar för sig själva och ibland för sina familjer i alla möjliga sammanhang både ekonomiska och personliga. Hur de bedrar, manipulerar och slingrar sig ur rättvisan.
Var finns moralen och etiken? Var finns medmänskligheten och det goda? Hur ska vi kunna lita på varandra när vi möter egoister, cyniker, lögnare och bedragare? Hur kan vi skapa ett medmänskligt samhälle när vi behöver vara misstänksamma mot varandra? Hur kan vi våga älska när vi är så sårbara? Kärleken behöver trygghet, empati och välvilja. Kärleken livnär sig på kärlek och för att känna sig älskad behövs tillit och goda människor. Människor som finns för varandra.

Det är vår...halleluja!

Det är vår igen... i sen oktober månad. Ute är det 13 grader i skuggan kl 16, fåglarna kvittrar, solen lyser starkt och värmer, ljumma vårvindar friskar tafatt med de få guldgula eldröda skimmrande löv som hänger kvar... och jag känner mig pånyttfödd, glad och varm. En inre och yttre värme fyller min kropp med vällust och glädje. Jag drar in vårluften djupt ner i mina lungor och känner mig kluven inför väderundret.
Jag har börjat dansa balett igen efter 35 års uppehåll och tro det eller ej men det var hur härligt som helst, skönt och nyttigt. Nyttigt för kroppen och för hjärnan. Härligt att uppleva dansen och musiken igen, tänja kroppen och använda alla muskler på ett kontrollerat sätt och nyttigt för hjärnan att snappa upp och lära in kombinationer vilket inte var så lätt efter år av inaktivitet på området. Underbart att dansa efter orgelmusikspel av duktig pianist. Det kan knappast bli bättre...och så dessa underbara dansanta människor som sprider glädje kring sig.

Shanti och jag har också börjat med agility vilket jag tror han kommer trivas med. Första tillfället var kul och spännande och nu ska vi träna själva till nästa gång vi ses i gruppen igen.

Jag tog en bild från en morgonpromenad på lilla Essingen där ett träd hade bäverspår. Det finns alltså bäver även på Lilla Essingen liksom på Kungsholmen förutom kaniner, harar, en räv har jag sett, rådjur, igelkottar, alla råttor förstås, fåglar, katter, hundar med mera. Kungsholmen är i sin fulla prakt nu på hösten.

Jag har ansvar....

Jag gillar flexibla människor som kan tänka ut olika lösningar och se saker ur andra synvinklar. Som kan se humor i vardagen och lösa "problem". Jag är själv mycket för att ta itu med det som skall fixas och åtgärdas och inte skjuta upp det allt för länge. Ibland låter jag saker vänta då de behöver "mogna" eller jag behöver prioritera. Jag kan exempelvis prioritera att vila, sova eller gå en promenad då jag anser det viktigare just då för mitt välbefinnande. Men det finns situationer där det inte går att skjuta upp, vänta ut eller delegera till någon annan. Inte ens tanken på att då inte orka eller vilja finns inte. Då är det inte ens någon ide´att spekulera efter en annan lösning. De tillfällen jag tänker på är de gånger man behöver stiga upp på natten för att ta hand om sitt barn som gråter, är hungrigt eller sjukt eller andra gånger då barnen/ungdomarna behöver hjälp och stöd, någon som lyssnar och är delaktig eller de tillfällen då man måste gå ut med hunden som behöver rastas även om det är svinkallt, regnigt och blåsigt eller jag har feber. Finns ingen annan där som kan ta över eller hjälpa till så finns heller inte tanken på ett alternativ, vilket är lika bra det. Börjar jag ifrågasätta min situation blir allt mycket besvärligare. Skulle jag börja tänka på hur skönt det vore att ligga kvar i varma sängen, eller hur mycket hellre jag vill sitta kvar ostörd framför brasan och dricka glöggen eller läsa ut den spännande boken, så försvårar jag ju för mig själv. Jag straffar mig själv faktiskt med tanken på en annan möjlighet. Jag förhindrar för mig själv upplevelsen av att vara älskad och behövd.

Det är min egen inställning, mina egna tankar som styr mig och får mig att känna si eller så. Mina tankar kan ställa till det för mig och få mig irriterad eller arg. Eller öm av kärlek. Kanske har jag glömt hur viktig jag är för mina barn, min partner och för andra. Det är ju klart att jag vill finnas där för dem som behöver mig. Det är ju självklart att jag vill visa min kärlek för dem jag älskar. Om jag tänker på hur viktig och betydelsefull jag är så blir det enklare att bry sig om andra. Att känna sig behövd, viktig och värdefull är vad vi alla strävar efter. Jag är viktig och jag tar mitt ansvar. Jag tar ansvar för det jag "ställer till med" åsamkar andra, ordnar med, orsakar, skapar och så vidare. Ansvaret innefattar också att jag tar hand om mig själv på ett bra sätt, hur jag bemöter andra, mina barn, min partner, min hund, ja alla medmänniskor. I ansvaret ligger också att förvänta sig ansvar och medmänsklighet tillbaka eftersom jag har rätt att förvänta mig ett bra bemötande och ett ansvarstagande från andra när jag förväntar mig det från mig själv gentemot andra och mig själv.

Svampskogen

Igår var Shanti och jag i svampskogen med sonen. Vi var på Färingsö där sonen bor med sambo och sonson nu tre veckor. Det är fantastiskt att komma till dem och uppleva naturen, vidderna, skogen, dofterna och lugnet. Det är alltid lika trevligt att träffa dem och den här gången fick också Shanti träffa barnbarnet. Han förundrades över undret och nosade och nosade för att riktigt ta in den nya familjemedlemmen. När vi klev av bussen drog Shanti för att så snabbt han bara kunde komma upp till huset och det som väntade, få springa fritt och undersöka naturen och dofterna, träffa son och sambo.
Vi hittade trattkantareller, gula kantareller, trumpetsvamp och taggsvamp. Fingersvampen behövde växa till sig och även vissa trattisar men vi plockade ändå rätt mycket. Det är märkligt hur ögonen ställer in sig på svampen, om man hittar några trattisar ställer ögonen in sig på trattisar och man hittar fler. Hittar man trumpetsvamp ställer ögonen in sig på svart längre svamp och man hittar lättare fler sådana svamper.
Så härligt det är att äta färsk egenhändigt plockad svamp som jag gjorde ikväll med vitlök, salt och peppar. Det finns nästan inget godare. Shanti hoppade och skuttade och sprang runt i skogen som om han jublade av lycka. Inte så konstigt att han inte kunde bärga sig utan drog mig upp till huset och lilla familjen. Vi hade en härlig dag och när vi åkte hem var både Shanti och jag trötta och nöjda med dagen.

Hösten är i antågande...

Nu är hösten på väg och med den underbara friska, färgsprakande, skogsdoftande dagar. Solen värmer fortfarande så vi inte vet hur vi ska klä oss eftersom det kan vara huttrande kallt på morgonen och sensommarvarmt under dagen. Vi behöver vara förutseende och klä oss så vi kan variera oss efter plusgraderna och förhindra att bli förkylda och sjuka. Vi bör akta oss för vind, fukt och kyla som den kinesiska traditionen och medicinen KTM förespråkar. Dagarna blir kortare och vi blir tröttare då vi saknar ljuset, nivån av melatonin ökar i kroppen. Nu bör vi vara ute så mycket som möjligt under de ljusa timmarna och fylla på så kroppen tillverkar D-vitamin vilket vi behöver extra mycket av under vinterhalvåret. Bra att dricka varmt te med bitar av färsk ingefära, pressad vitlök, honung och citron i för att förebygga, bli bra från och återställa kroppen efter en förkylning. Passa på och njut av naturen i höst, dra i doften av frisk hög luft och gläds åt det vackra.

Älska - älska inte, Älska - älska inte, Älska - .....

Allt är föränderligt från den minsta molekyl till väderförändringar och världsordingen. Ingenting är statiskt och bestående, allt rör sig och byter skepnad. Vi förändras både till utseende och till sätt, byter åsikter och intressen, partners och mönster, roller, arbete och mode. Ibland känner vi glädje och kärlek för en person ibland ilska och hat eller ingenting alls utan att vi förstår varför. När vi just har hittat en modell för hur vardagen fungerar smidigt, märker vi att det inte alls var bra längre och måste göra förändringar. När vi äntligen tror att vi förstår varandra finner vi att vi inte alls har lyssnat; det var våra föreställningar och fantasier som rådde och tog plats. Vi behöver ideligen byta strategi för att klara av att anpassa oss så vi blir förstådda, lyssnade på och sedda för det är vad vi innert inne vill. Vi vill bli älskade för den vi är. Vi vill känna acceptans för vår person. Eftersom vi inte lever isolerat från någon annan påverkas vi av varandra både individuellt och kollektivt och vi kommer märka hur vi dras med både hit och dit. Det är ofrånkomligt och naturligt. Vi är flockdjur och vill leva i gemenskap. Ingenting kan vi dock ta för givet varken hos oss själva eller hos någon annan.Vad som är rätt och fel är svårt att få grepp om eftersom allt är föränderligt, subjektivt, fyllt av paradoxer, komplext och står i relation till allting annat. Vi kommer också märka att det egentligen inte finns något regelmässigt rätt eller fel; sanningar omdefinieras ständigt. Oftast står vi inför att nät av handlingar, saker att förhålla oss till, problem att reda ut, ibland ångestskapande situationer eller möten där vi ställs inför val och värden att ta ställning till. Vi behöver undersöka vårt sätt att leva, klargöra, utforska, definiera, reflektera, ta risker och ibland stora avgörande beslut.

Eftersom vi skapar vår omvärld och oss själva i världen genom det sätt vi uppfattar den på och interagerar, de val vi gör, de handlingar vi utför och det bagage vi bär med oss, står vi hela tiden i relation till andra människor. Man kan säga att vi skapar vår omvärld tillsammans med andra. Vi är aldrig ensamma, även om det ibland kan kännas så. Jag finns för att du finns. Att vara människa bestäms av mitt förhållande till andra människor. Jag signalerar till andra hur jag uppfattar mig själv. Som jag ser på mig själv och värderar mig, ser andra mig. Det sätt jag uppfattar andra, tolkar och reagerar på dem, så uppfattar de mig. Vi är i interaktion med varandra hela tiden. Risker och beslut hör till livet och gör att det blir meningsskapande, intressant och levande men ibland också väldigt jobbigt och svårt. I situationer där vi inte kan se någon lösning kan det så plötsligt uppstå nya möjligheter och vi kan få förnyad energi och kraft.

Konsten att leva sitt liv handlar om att skapa mening, våga ta risker, vara medveten, ingå i sammanhang, förstå att livet inrymmer många både- och situationer, vara autentisk, och lyssna in vad jag behöver och välja bort det ovidkommande. Leva mitt liv, ingen annans, acceptera det som känns rätt och riktigt och säga nej till det som går emot min inre övertygelse. Skapa egenmakt, ta konsekvenser, visa sårbarhet och inta en ansvarsfull hållning mot sig själv, andra och världen samt leva framåtriktad. ”Jag lever därmed har jag ett ansvar”. Men livet innefattar också stunder av stillhet och meditation. Det är betydelsefullt att finna sin egen balans. Balans mellan aktivitet och vila, mellan ljus och mörker, att vara med andra och med sig själv, mellan känsla och förnuft, snabba och långsamma aktiviteter, mellan att vara aktiv och passiv, ge och ta emot och så vidare. Att flyta med i ett flowtillstånd istället för att kämpa emot så fort det inte blir som jag önskar och vill är en bra väg men det betyder inte att jag lägger ner och blir passiv. Det innefattar istället att jag är aktiv och gör vad jag kan för att må bra och vår värld ska bli en bättre plats att leva på för oss alla.

 

 

 

Tyresta nationalpark

 Igår var jag, Karin -flickornas faster och Shanti i Tyresta nationalpark denna sköna indiansommardag och vandrade Bylsjöslingan 6 km. Men först tog vi en fika på cafét vid Tyresta by där de också har en gemytlig liten lanthandelsbod, korvgrillning och hästar. Jag åt pannkakor med vispgrädde och sylt och Karin tog en macka mums fili baba! Sen promenerade vi slingan som gick genom vacker orörd skogsmark. Det doftade frisk skog och solen värmde titt som tätt och mot slutet av slingan, eller början beroende på vilket håll man går, uppenbarade sig sjön. Det var många som hade tagit sig till nationalparken denna underbara dag. Jag hade Shanti kopplad hela tiden i långt koppel, det kanske man behöver i en nationalpark men jag hittade inga notiser om det på hemsidan. Jag hittade heller ingen svamp men letade inte så länge. Det fina var att gå där i skogen, känna doften och lugnet och ha tiden.
Det finns många leder att gå och det är ett vackert och stilla område, fint för barnfamiljer med anpassade promenadvägar för barnvagn och grillplatser. En fin utflyktsort.

Oh, happy day!

Igår var en härlig dag. Shanti och jag skulle för första gången ha en grupp på ett äldreboende. En grupp av äldre damer och herrar cirka 10 stycken som gillar hundar skulle närvara och tanken var att vi skulle se vad vi kunde göra tillsammans. Om det visade sig att det fungerade bra skulle de kanske anställa oss. Vi kom i god tid, en kvart innan och där var redan två damer som väntade. När de såg Shanti blev de exalterade och tog genast kontakt med honom och han med dem. Jag hälsade också och ställde sedan iordning stolar i en cirkel på sjukgymnastiken. Så småningom kom det fler och fler deltagare, personal och en sjuksköterska som hade fått i uppdrag att ta bilder. Det blev en mycket lyckad timme med mycket skratt och glädje, där vi visade konster Shanti och jag, han lekte med besökarna med olika leksaker och de skojade tillbaka med honom, gav honom godis, gömde leksaker på sig själva som han fick leta efter och höll varandra aktiverade hela tiden.

Jag var mycket nöjd efter timmen och fick höra av personalen att de var imponerade. Shanti hade varit superduktig, engagerad och intresserad, en superkille! De skulle höra av sig! :)

Efter det hade jag en individuell träff med en dam som helt enkelt älskar Shanti, säger hon och blir helt förändrad då vi kommer, glad och pigg, känner inte av smärtan i kroppen eller tristessen och ensamheten. Shanti gör en enorm skillnad för henne och jag gläds oerhört och tycker det är så roligt att träffa henne.

På kvällen hade jag kör i Korskyrkan. Vi sjunger gospel, visor och annat och det är helt enkelt underbart att sjunga igen efter sommarens uppehåll. Jag har sjungit i kören i ett år nu efter många år av uppehåll från köraktiviteter då annat fått ta plats i mitt liv. Jag är glad att jag har satt igång igen, för jag mår bra när jag får sjunga. Jag mår också bra av att skriva och det har jag gjort i flera år nu och av att måla vilket jag inte kommit igång med igen efter att jag skaffade Shanti. Har helt enkelt inte prioriterat det ännu.

På väg från Korskyrkan tittade jag efter sms och hade fått ett sms med bild på mitt nyfödda barnbarn en son till min yngre son - den förstfödde. Det var en underbar nyhet och en mycket harmonisk bild på son och sonson och jag bubblade av lycka.

Det var verkligen en superdag, full av glädje och lycka och jag kände mig så nöjd med dagen. På kvällen var vi väldigt trötta och sov länge dagen därpå Shanti och jag.

...mer humor i vardagen...

Att inte ta sig själv på för stort allvar...står det i tidningen. Ja, det är bra! Det behöver jag läsa, höra och komma ihåg. Jag tar nog mig själv på för stort allvar för ofta och behöver minnas att tillåta leken, se saker lättsammare och släppa fram humorn. Men vad svårt det är när man är uppvuxen med allvar, "slita i sitt anletes svett", inte ha roligt samtidigt som man pluggar, inte göra något hafsigt utan vara seriös, se prydlig och ordentlig ut och så vidare. Men oj, va tråkigt ...
Jag vill leka och låta humorn ta plats mer i mitt liv så nu ska jag bättra mig. Jag vill kunna vara spontan och säga mer vad jag känner utan att för den skull vara rädd för att uppfattas felaktigt. Jag vill kunna klä mig som jag tycker och kombinera som jag vill utan att bli uttittad. Och för den skull, vad gör det om folk tittar lite extra? Det kan kanske roa dem och då har jag ju gjort några glada också. Nej, varför är vi så rädda för att göra fel? Vem har rätt att döma mig och påvisa att jag inte gör rätt, eller klär mig rätt? Jag kan inte utgå från vad andra tycker om dittan och dattan. Jag måste utgå från vad jag själv känner och tycker i olika frågor, i olika sammanhang. Jag måste känna efter vad jag själv vill, önskar och tycker för att må bra. Det kan ju bara jag själv veta. Det är bra att bli påmind om det som är gott och fint i livet och hur vi kan leva livet för att må bra.

Jag hade en dröm....

I natt hade jag en dröm som kändes väldigt verklig. Det är inte ofta jag minns mina drömmar, nej det händer faktiskt väldigt sällan. Det kan dröja flera år mellan tillfällena. Jag drömde att pappa och mamma hade kommit tillbaka. Pappa dog för tolv år sedan och mamma för 2½ år sedan efter en tids sjukdom. I drömmen hade alltså pappa kommit tillbaka och jag tyckte det var lite märkligt men inte konstigt. Det var väl så det kunde bli?! Han var hemma i lägenheten medan mamma, som även hon var frisk, och jag var i stan. Mamma satt på en vit plaststol ute på ett torg och väntade. Förmodligen väntade hon på mig som hade gått en sväng. I famnen hade hon sin väska, på marken stod en kasse och i handen höll hon ett koppel. I änden av kopplet var en liten svart pudel vid namn Mingel. Det var samma typ av hund som jag träffade igår på rastplatsen i verkligheten. Mamma hade alltså gått med på att passa honom medan jag gjorde ärenden eller gick en sväng med Shanti. Det framgick inte i drömmen. Men jag hade nu fått ett godkännande angående hunden.

Då jag fyllde 7 år 1957 fick jag en svart pudel av min farmor och jag var överlycklig. Men pappa lät mig inte behålla Bastel och mamma sa ingenting, så farmor gav honom till en väninna istället. Farmor bodde vid tillfället i Hjo och hade en dvärgpinscher och innan hade hon haft irländska varghundar i många år. Hon tyckte mycket om hundar och ville tydligen att jag skulle ha en också.

Igår var jag på en rastplats på Gädet på min lunchrast från arbetet på äldreboendet med Shanti min hund och träffade på nytt toypudeln. Första gången jag träffade honom blev jag störtförälskad och nu fick jag se hur pigg och lättlärd han var. Jag tog namnet på kenneln av hundägaren ifall att...och tänkte att Mingel skulle kunna vara ett komlement till Shanti som är en mycket lugn terapihund. I natt hade jag alltså drömt om Mingel. Jag kände också att mamma och pappa nu hade givit mig sitt godkännande. Mingel blir ett jättefint namn på honom.

Bli blodgivare du också

Igår lämnade jag blod på Blodcentralen vid Fridhemsplan. Det var den 22:ra gången och varje påse blod kan nyttjas av tre personer så då kan ni räkna ut hur många jag har hjälpt och räddat. Det känns hur bra som helst när man tänker på att man kan ge liv med sitt eget liv. Det är också väldigt trevligt på Blocentralen dit jag går. Personalen är trevlig och serviceinriktad och man kan fika, äta mat, läsa tidningar, tillgång till internet finns och du får en present när du lämnat blod. Jag har sparat på koppar och skålar från Rörstrand och har nu fyra skålar och åtta muggar. De är i olika färger och jättefina. Men jag har under årens lopp även fått andra presenter också. Det är verkligen värt att lämna blod både för din medmänniskas skull och för din egen. Blod behövs och du gör en stor insats!

Om oneness

År 2007 var jag i Indien för att lära mig mer om oneness (enhet). Att skapa enhet mellan människor istället för separation. Enhet och gemenskap och glädje och lycka. Jag bodde i Ashram Golden City på ett campus i tre veckor tillsammans med många andra kvinnor och män. I gruppen jag tillhörde var vi 26 kvinnor och 9 män. Vi fick uppleva underbara mässor, intressant undervisning av darshas (munkar och nunnor), yogaträning, vi mediterade, vi sjöng och dansade, tog emot oneness blessing och serverades fantastisk god vegetarisk mat och frukter. Vi hade assistenter och guider vi kunde tala med om vår process annars var vi i mauna (tystnad) och det kändes härligt och spännande. Som avslutning på processen blev vi initierade (invigda) och fick efter det själva ge oneness blessing till andra.

Jag skrev dagbok under resan och mindes att jag "brottades" med begreppet divine (gudomlig). Jag försökte känna och uppleva vad det betydde för mig. Vad är Gud? Vad är gudomlig? och fick veta att Gud är vad du vill att Gud ska vara. Det gudomliga är glädje, lycka, humor och kan vara vem och vad som helst och också byta skepnad. Det gudomliga speglar dig själv. Du är det gudomliga.
Oh, jag ville så gärna förstå "the divine" och få det påtagligt bevisat för mig. Jag bad om att det skulle ske under flera dagar. Så en kväll när jag låg i min säng i mörkret för att somna, var det någon som höll lätt om min ena fot under filten en liten stund och jag trodde att det var min granne i sängen bredvid som ville mig något, så jag tittade upp. Men hon sov. Jag tyckte det var underligt för det kändes precis som om någon var där men jag blundade igen för att somna. Då kände jag att någon höll om min högra axel och eftersom jag visste att grannen sov förstod jag att det var ett tecken på "the divine". Nu hade jag fått ett påtagligt bevis för att det gudomliga existerade och jag blev väldigt lycklig och glad. Det är inte den enda stora upplevelsen jag fick under vistelsen i Indien. Jag upplevde också ett högre medvetandetillstånd under en vacker cermoni då jag endast kunde röra mig mycket långsamt och istället fick lägga mig ner. Det jag upplevde då var en oerhörd glädje och lycka och det bubblade skratt och glädje ur mig under flera timmar. Det var helt sagolikt och fantastiskt. Allt omkring mig var vackert och kändes lätt och enkelt. Jag blev som barn på nytt för en kväll och ville hoppa, skutta och busa.

Den 9 november hålls ett Oneness event i Folkets Hus som jag kommer delta i och det blir väldigt spännande.


Så här står det om oneness på hemsidan  http://www.awakeningsweden.se/sv/om-oneness

Om ONENESS

Oneness är en rörelse ämnad att ge människor inre frid och lycka; att hjälpa dig leva i nuet i din vardag. Det är ej bundet till någon särskild religion, kultur, filosofi eller andlig väg. Oneness har bara ett mål; att göra människor genuint lyckliga, vilket måste börja inifrån individen.

Oneness Meditation är en speciell meditation där energier överförs som stillar ditt sinne och sinnets tjatter. Det finns ingenting som du behöver göra annat än att motta och ingen tidigare erfarenhet av meditation är nödvändig. Människor från olika livsstilar, bakgrunder och trossystem upplever dramatiska förändringar och förbättringar i deras liv och relationer efter Oneness Meditationen.

När en människa upplever en viss stillhet i sinnet och är mer närvarande i nuet, samt börjar känna orsakslös glädje och frid inombords, kallas det i Oneness termer för att personen har fått ett Uppvaknande. Flera Uppvaknade personer från Sverige kommer att dela med sig av sina upplevelser av detta tillstånd under dagen och även ge energiöverföringen ”Awakening Deeksha” för att du ska kunna uppleva samma tillstånd.

Sri Bhagavan är grundaren av Oneness University i Indien; en skola för inre välmående. Ända sedan Sri Bhagavan var ett litet barn har hans enda intresse varit att hjälpa mänskligheten bli fri från lidande. Idag kommer varje månad hundratals personer från hela världen till Oneness University för att uppleva detta tillstånd av inre frihet. Vi kommer att ha en direkt videokommunikation med Sri Bhagavan där han svarar på våra frågor och sedan även mediterar med oss och ger sin välsignelse.

För mer information se www.onenessuniversity.org eller svenska hemsidan för Oneness www.onenessnordic.ning.com

Var rädd om dig och andra...

Nu är det dags att lysa upp sig själv i trafiken med reflexer och blinkande ljus så du syns bra och skyddar dig själv och andra från att skadas eller förolyckas. Sätt på dig reflexer så du syns både framifrån och bakifrån och skydda din hund och dina barn också med blinkande ljus, reflexer eller påsydda band. Man syns så mycket bättre med hjälpmedel och från betydligt längre håll. En bra livförsäkring!

Plocka upp efter hunden!

Fan! Nu har det hänt mitt framför näsan på mig. Det var ju i och för sig bra, för då kunde jag säga ifrån och få den äldre mannen att förhoppningsvis inte göra om det. Jag var på promenad med Shanti då mannen framför mig med sin tax stod och väntade på att denne skulle slutföra sina behov. Vi gick på gångvägen och de stod på gräset vid sidan om. Vi passerar och när jag vänder mig om traskar mannen vidare som om inget hade hänt. När jag ser det ropar jag ; "Varför plockar du inte upp bajset"? Varpå han svarar ; "Det behövs inte där"! "Jo, det behövs det verkligen" replikerar jag och tänker på alla barn som springer omkring eftersom det är en skola och lekplats intill. Jag tar upp en bajspåse och närmar mig mannen. Nu har han kommit rätt så nära mig och hans hund som känner av husses irritation börjar morra och dra mot oss så Shanti morrar tillbaka varpå mannen får det besvärligt med sin nedsatta simultankapacitet, att hålla tillbaka sin hund, ta upp en bajspåse och samtidigt svara mig att han får väl gå tillbaka och plocka upp då...vilket han gör. Nu blir det ännu knepigare för han hittar inte platsen för hundens resultat så han får gå böjd och leta och leta, fram och tillbaka. Jag står en stund och tittar på honom så han inte ska smita ifrån uppgiften men till slut går vi vår väg Shanti och jag och lämnar mannen med sin skamsenhet och förhoppningsvis känslan av att inte vilja att detta skall upprepas igen.
Varför tror äldre män att de står över lagar och regler, att dessa inte gäller dem? Det är väl inte bara äldre män som tror detta, men jag har drabbats av just de äldre männens grinighet och omnipotens. Det är väl inte mindre äckligt att trampa i hundbajs som ligger vid sidan av gångvägen?

Sova på saken

Sova på saken är inte alls tokigt utan istället väldigt klokt. Det är under sömnen som hjärnan bearbetar information som du lärt in under dagen. Är det något knepigt som du tragglar med så kan vakna upp och ha lösningen dagen därpå.
Det är också under sömnen som kroppen återhämtar sig och reparerar skador. Risken för att skada sig under dagen blir betydligt mindre om du är utsövd. Du stärker dig både fysiskt och mentalt under sömnen och håller dig friskare om du sover bra. Det är alltså betydelsefullt att lyssna till kroppen och själen och ge dem vad de behöver. Förutom god sömn är fysisk regelbunden motion bra. Det behöver inte alls vara avancerad motion utan dagliga promenader, gå i trappor och i skog å mark då och då räcker gott. Att äta näringsriktig mat är förstås också stärkande samt att befrämja goda relationer.

Goda relationer behöver inte vara ansträngande som att bjuda på fina middagar eller fester, nej det kan handla om att finnas där när någon frågar efter en och då menar jag inte att vara uppkopplad för jämnan. Det kan handla om att vara närvarande i samtal, lyssna aktivt och ställa adekvata frågor under samtalet. Helt enkelt att bemöda sig om sin partner eller sitt barn. Se den andra och dennes behov just då. För att orka med varandra behöver vi god sömn.

 

Shanti gör skillnad

Idag var Shanti och jag på äldreboendet där vi arbetar tillsammans. Det vill säga det är Shanti som gör jobbet med den boende och jag har rollen som stöd och guide om det skulle behövas. Men Shanti är så lyhörd och intuitiv så han vet själv oftast vad han ska göra tillsammans med den boende.Uppdraget består i individuell aktivering såsom lek, mys, kel och promenader. Genom arbetet Shanti gör och den glädje han ger minskar medicineringen mot smärta och det går lättare för personalen att hantera de dagliga aktiviteterna med den boende genom att hänvisa till vad Shanti gillar och inte. Språket kommer tillbaka och många av damerna på avdelningen och även personalen, blir väldigt glada då vi kommer och ler, vill klappa och krama Shanti och har också något att samtala om då vi går. Det finns foton uppsatta på oss på avdelningen och inne på rummen till dem vi besöker och personalen är väldigt entusiastisk och bra. De fortsätter att prata om Shanti då vi inte är där, så de boende får något fint och trevligt att tala om och se fram emot. Vi är på boendet några dagar i veckan och förgyller tillvaron för de gamla. Det är mycket stimulerande och trevligt och jag känner att både personal och boende uppskattar oss mycket och vet att Shanti gör stor skillnad.

 

Rädslan är endast en fantasi

Det finns många människor som mår väldigt dåligt och en hel del av dem söker lösningar utanför sig själva. Det är förståligt eftersom det är enklare än att jobba med sig själv. En person som inte orkar ta tag i sitt liv och de svårigheter som uppstår utan hellre flyr, tar förstås tag i något annat som känns lättare som exempelvis teorin vilken säger att "allt är som det ska", "allt är bra som det är", "du är perfekt som du är". Hen slipper därmed reflektera över sin situation -hur hen bemöter andra och påverkas av andra, hur hen mår och lever och kan så fortsätta leva som tidigare. När "allt är som det är" och "allt är bra" så behövs inga förändringar och hen behöver inte anstränga sig med att lära, växa och utvecklas. Hen får sin näring i teorin i stället för i samvaro med andra människor. Hen kan gömma sig bakom teorin och slipper på så vis omvärldens krav och förväntningar eftersom de inte berör, då hen bestämt sig för att detta inte skall få påverka hen som inte orkar med andras behov. Hen är endast intresserad av det lätta, enkla, bekväma och att låta sig fyllas av andras energi kroppsligt och själsligt.
Denna teori är naturligtvis väldigt lockande, då den är enkel att applicera. Att tänka "allt är som det ska" känns fint. Men om det inte är så? Om det inte hjälper mig, hur gör jag då?
Jag kan ju bestämma mig för att acceptera mig själv, alla andra och allt omkring mig - fine! Men om jag nu inte klarar det utan ändå ibland känner ilska, sorg, frustration och vanmakt.Vad finns då för lösning för att må bra och leva ett gott liv?

Ett sätt är att samtala med goda och bra människor. Se på sig själv med öppna ögon - hur gör jag, varför gör jag så, vara öppen och mottaglig för sig själv och andra och lyssna in vad kroppen och själen vill säga mig. Då kan jag finna en lösning som jag kan leva bra med istället för att söka lösningar utifrån vilket många gör såsom att gå på kurser, föreläsingar och dyligt. Det är som att säga till sig själv att jag inte duger, att jag inte klarar min situation själv, att jag inte själv har förmågan till lösningar för att må bra, utan istället fortsätta med att lita på att andra ska hjälpa mig och göra jobbet åt mig. Som om en okänd person vet vad just jag behöver. Som om teorin kan appliceras på alla personer oavsett bakgrund, uppväxt och erfarenheter. Som om vi alla var stöpta ur samma form.
All förändring kommer inifrån en själv. Man lurar endast sig själv om man tror att lösningar finns hos någon annan. Men man kan behöva stöd och hjälp på vägen av goda personer. Jobbet får jag dock göra själv. Vi behöver lyssna inåt och ta reda på hur vi mår i själen. Öppna upp för andra och ta emot, fast det kan kännas svårt. Vi behöver se på våra rädslor och ta fram dem i ljuset och upptäcka att rädslan endast bottnade i min egen fantasi. När man avtäcker rädslan dess mantel från barndomen, kan man som vuxen ta hand om sitt inre lilla barn och visa att det inte är farligt längre. Rädslan avdramatiseras, bleknar bort och försvinner och kvar står den vuxne med ett större lugn, större djup och en begynnande inre harmoni.