Det finns många människor som mår väldigt dåligt och en hel del av dem söker lösningar utanför sig själva. Det är förståligt eftersom det är enklare än att jobba med sig själv. En person som inte orkar ta tag i sitt liv och de svårigheter som uppstår utan hellre flyr, tar förstås tag i något annat som känns lättare som exempelvis teorin vilken säger att "allt är som det ska", "allt är bra som det är", "du är perfekt som du är". Hen slipper därmed reflektera över sin situation -hur hen bemöter andra och påverkas av andra, hur hen mår och lever och kan så fortsätta leva som tidigare. När "allt är som det är" och "allt är bra" så behövs inga förändringar och hen behöver inte anstränga sig med att lära, växa och utvecklas. Hen får sin näring i teorin i stället för i samvaro med andra människor. Hen kan gömma sig bakom teorin och slipper på så vis omvärldens krav och förväntningar eftersom de inte berör, då hen bestämt sig för att detta inte skall få påverka hen som inte orkar med andras behov. Hen är endast intresserad av det lätta, enkla, bekväma och att låta sig fyllas av andras energi kroppsligt och själsligt.
Denna teori är naturligtvis väldigt lockande, då den är enkel att applicera. Att tänka "allt är som det ska" känns fint. Men om det inte är så? Om det inte hjälper mig, hur gör jag då?
Jag kan ju bestämma mig för att acceptera mig själv, alla andra och allt omkring mig - fine! Men om jag nu inte klarar det utan ändå ibland känner ilska, sorg, frustration och vanmakt.Vad finns då för lösning för att må bra och leva ett gott liv?
Ett sätt är att samtala med goda och bra människor. Se på sig själv med öppna ögon - hur gör jag, varför gör jag så, vara öppen och mottaglig för sig själv och andra och lyssna in vad kroppen och själen vill säga mig. Då kan jag finna en lösning som jag kan leva bra med istället för att söka lösningar utifrån vilket många gör såsom att gå på kurser, föreläsingar och dyligt. Det är som att säga till sig själv att jag inte duger, att jag inte klarar min situation själv, att jag inte själv har förmågan till lösningar för att må bra, utan istället fortsätta med att lita på att andra ska hjälpa mig och göra jobbet åt mig. Som om en okänd person vet vad just jag behöver. Som om teorin kan appliceras på alla personer oavsett bakgrund, uppväxt och erfarenheter. Som om vi alla var stöpta ur samma form.
All förändring kommer inifrån en själv. Man lurar endast sig själv om man tror att lösningar finns hos någon annan. Men man kan behöva stöd och hjälp på vägen av goda personer. Jobbet får jag dock göra själv. Vi behöver lyssna inåt och ta reda på hur vi mår i själen. Öppna upp för andra och ta emot, fast det kan kännas svårt. Vi behöver se på våra rädslor och ta fram dem i ljuset och upptäcka att rädslan endast bottnade i min egen fantasi. När man avtäcker rädslan dess mantel från barndomen, kan man som vuxen ta hand om sitt inre lilla barn och visa att det inte är farligt längre. Rädslan avdramatiseras, bleknar bort och försvinner och kvar står den vuxne med ett större lugn, större djup och en begynnande inre harmoni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar